Cronuts! En blandning av croissant och doughnut. Med vaniljkräm och glasyr. Den nya flugan i New York där folk köar i timtal för att få fatt i dem. Sååå goda var de inte. Men smarriga var de!
Efter ridträning som gick bra för oss båda fick vi klappa om våra duktiga pållar lite innan hemfärd.
Tre små fjuppisar. Som vi snart ska sticka nålar i!
Kamelmjölk.
Med instruktion.
I går morse gick vi upp tidigt inför dagens hästträning. Saga och jag har "gått bakåt" lite och Mökkvi var lite trött förra gången efter sin feberkonvalescens, men idag kom vi framåt igen! När vi lastade av hästarna här hemma kom bortre isis-grannarna med barnbarn och hälsade på – ett av barnbarnen vill alltid se alpackorna! Han vill inte gå in till dem, bara se dem och konstatera att de är där. Gulligt!
Vid 14-snåret kom fyra personer från Angereds Kamelcenter, som planerar att bygga ett besökscenter med kameler och alpackor, så de hade bett att få komma till oss för att höra lite hur vi ordnat det för våra alpackor. De hade med sig gott fikabröd och kamelmjölk (!) som tack, så efter att ha tittat på alpackorna i den kalla vinden, gick vi in och fikade och pratade kamelider. Två av killarna var från Somalia och som jag fattade det hade i alla fall den ena jobbat mycket med kameler där. Blir spännande att se när de kommit igång! Kamelmjölken var fryst, så vi fick allt vänta ett dygn innan vi kunde smaka.
Idag promenerade vi bara hästarna och pratade lite med grannar längs med vägen – det var ganska fint väder så några var ute och rumsterade på sina tomter. Väl tillbaka var det dags att ge alla alpackorna deras AD-vitaminsprutor. Det tar ett tag nu, när de är tolv stycken... Det har alltid varit min uppgift att ge dem sprutorna, men nu sedan maken vande sig att ge Mökkvi sprutor under hans feberperiod, så vågade han sig på att ge sprutor till 8 av dem! Och det gick ju hur bra som helst!
Efter djurskötseln, städade maken bilarna medan jag riggade automatgrindarna i vinterhagen. Snart dags att flytta hästar!
Vid 14-snåret kom fyra personer från Angereds Kamelcenter, som planerar att bygga ett besökscenter med kameler och alpackor, så de hade bett att få komma till oss för att höra lite hur vi ordnat det för våra alpackor. De hade med sig gott fikabröd och kamelmjölk (!) som tack, så efter att ha tittat på alpackorna i den kalla vinden, gick vi in och fikade och pratade kamelider. Två av killarna var från Somalia och som jag fattade det hade i alla fall den ena jobbat mycket med kameler där. Blir spännande att se när de kommit igång! Kamelmjölken var fryst, så vi fick allt vänta ett dygn innan vi kunde smaka.
Idag promenerade vi bara hästarna och pratade lite med grannar längs med vägen – det var ganska fint väder så några var ute och rumsterade på sina tomter. Väl tillbaka var det dags att ge alla alpackorna deras AD-vitaminsprutor. Det tar ett tag nu, när de är tolv stycken... Det har alltid varit min uppgift att ge dem sprutorna, men nu sedan maken vande sig att ge Mökkvi sprutor under hans feberperiod, så vågade han sig på att ge sprutor till 8 av dem! Och det gick ju hur bra som helst!
Efter djurskötseln, städade maken bilarna medan jag riggade automatgrindarna i vinterhagen. Snart dags att flytta hästar!
Mörkret faller ju tidigt nu, så snart fick vi gå in och förfriska oss med lite kamelmjölk! Den smakade ganska intensivt! Lite söt och salt samtidigt. En smak som påminner om havremjölk,
men mycket "tyngre". Men den ska vara förfärligt mycket nyttigare än komjölk, drickbar för laktosintoleranta, skydda mot leversjukdomar. bröstcancer, mjölkallergi, tuberkulos (!?), autism (!?) med mera. Kanske passar den lite bättre i pannkakssmeten, för den var liksom lite
"mycket" att dricka ren.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar