Uteritter med grannarna och alpackapromenad

Kolan och jag!

Maken på premiärpromenad med Tamya.
Hon gick som om hon aldrig gjort annat!

En svamp på hösilagebalen är ett dåligt tecken. Och ja, balen VAR dålig.

Det blåser på hemmanet...

Mozz!

För en vecka sedan red maken och jag klätterrundan med nya grannarna, och i lördags kom även Isis-grannens T med, så vi blev ett helt gäng på 5 ekipage som red iväg! T visade en väg som jag liksom missat hur man red, och vi red i lite kringelikrokar, så jag vet inte om nya grannarna lyckas komma ihåg något av alla våra snurriga stigar... ;-)

I måndags provade vi att leda Tamya och gå promenad med henne för första gången. Lite tveksam var hon, men snart gick hon som hon aldrig gjort annat! Jag gick i förväg med Kolan, som är extremt orädd och gärna pinnar på framåt på promenaderna. Hennes oräddhet verkar smitta av sig!

I onsdags var det återträff för oss som gick spinnkurs i höstas. Hur trevligt som helst! Jag fick ju lämna tillbaka spinnrocken som jag så generöst fått låna ända sedan i höstas. Men fick prova en annan helt UNDERBAR spinnrock! Och så visade det sig, att det var samma sorts spinnrock som jag tyckte bäst om när jag var på spinnkurs på Österlen! En sådan ska jag köpa när jag blir rik! Jag fick även prova en dubbeltrampad. Det var hur kul som helst och fort gick det, men jobbigt var det, som ett smärre träningspass. Ska jag ägna mig åt "spinning" får det bli på det viset...