På söndagens TV-tider-del i G-P fanns denna bild: Pia Johansson håller upp en tallrik med – en hel bläckfisk! Tänker på Effie i Ernie...
Vänster pekfinger blev liksom svullet på söndagskvällen...
Taruka & Quillur
Noooo. Skatorna har börjat bygga bo i taknocken på stallet igen. När vi har en kulle full med lämpliga träd strax intill! Stupid birds!
På lördagen åkte maken till Gävle för att besöka sin mor, så jag blev gräsänka hela helgen med ansvar för 15 däggdjur!
Så idag red jag ut med grannarna J och T på klätterrundan. Baklänges. Och hur det var, i ett nedförslut i skogen, halkade Saga på lite lera på en sten, så ena frambenet åkte fram, hon nedåt, och jag föll av framför henne. I mitt fall hann jag tänka att jag skulle slå mig så hemskt illa om jag landade med huvudet ner, för det var ju ganska långt ner eftersom vi ju var i en ganska brant nedförslutning, och det är inte alls kul att slå sig. Så jag hann grabba tag i ett litet träd intill stigen, så jag hejdade farten på fallet och ramlade med mindre ömtåliga delar nedåt i backen. Jag som fortfarande har ont efter förra veckans spontana avstigning...
Det var inte helt lätt att ta sig upp, för jag låg som en skalbagge med rumpan och ryggen nere på stigen och stenar, grenar och träd runt om mig, som i en grop. Men efter lite kravlande tog jag mig upp och det kändes faktiskt som att jag inte hade slagit mig alls!
Vi fortsatte vår färd, och väl hemma sadlade jag Mökkvi, så jag och T red en vända till, dock lite kortare. Detta kändes sedan i min stackars rumpa... Och på kvällen märkte jag att vänster pekfingers mellanled var öm och svullen, och jag hade blåmärken här och var på benen. Det är ett tufft liv man lever!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar