Snart blir det Linköping igen ...

Lite lite att göra på jobbet, och på lördag provrider vi ett svart sto i Linköping för andra gången ...

Tänk om hon är min häst!?! Uj, så nervöst!

Ikväll ska jag på fest. Bäst att förbereda sig på att få lite ont i håret i morgon...

En stilig hingst!

Nej - jag ska inte köpa någon hingst. Men idag, på terminens allra sista ridlektion - fick jag rida vackra "Valle", avelshingsten! Värderad till en halv mille... Tänk att lilla jag får rida en så fin häst! Så går han ju bra också. Fantastisk mjuk och fin häst. Härlig tölt. Fast pigg! I traven fick jag bara ihop några steg innan han drog iväg i pass! Himla kul - fort går det! Fast inte riktigt rätt ...

Men det var en kul avslutning på terminen.

Stallkatt Ronja

Igår kom hon med beviset, Ronja. En död mus. Som hon snart åt upp med hull och hår. Skönt att ha en riktig stallkatt! Även om mössen är söta och det gör mig lite ont, så är det ju förfärligt bra att hon håller efter dem. Inte för att jag märkt att hon äter mindre torrfoder för det ... Hoppas vi bara att hon snart lär Zolly hur man gör. Zolly har den rätta jägarinstinkten!

Söndag - målning och katter

De säger att ormbunkarna är en av jordens äldsta växter - man kan nästan se det ...

Medan matte målade inne i stallet, jagade katterna varandra utanför!
Upp och ner i träd, i full fläng över gårdsplan - de har nog riktigt kul!

En väldigt gul spindel på en hasp. Den var bara en halv centimeter stor, men det var motigt att plåta den - gillar inte spindlar ... men den har ju så fräck färg!

Zolly kommer förbi då och då och jamar lite.

Vad växer på hemmanet?

Gökärt.

Dessa stolliga svampar växer i mängder på en stackars en vi har. De var svulliga och fina fuktiga fredagen - de är förtorkade nu ...

Denna lilla vita blomman växer på vår "lilla kulle". Mandelblom/Knölbräcka tror jag det är.

Åkerfräken är på gång!

Fredag - hem via Vadstena

Vid 12-snåret var vi vid stuteriet för att provrida några av pållarna vi såg på visningen. Skimmeln var helt fel, den svarta valacken rätt OK, men vi fick prova ett fint stort svart sto, som var väldigt mjuk och fin. Det var först på vår lilla mini-uteritt som jag föll - fick en väldigt fin tölt. Så nu är jag sugen på henne ... en väldigt fin häst, lite dyr, men duktig femgångare och en häst att utvecklas med... Fast hon är islandsfödd och har bara bott i Sverige i 6 år - eksemvarningslampan blinkar, även om hon inte visat på problem hittills ... Så svårt! En del av mig vill köpa hemme bums, den andra känner att hon kanske är för "fin" för mig. Håhåjaja ... måste bestämma mig ...

Efter provritten körde vi mot Vadstena för att turista lite. Vi stannade vid en mack för att diskret klä oss civilt i bilen, och hittade vägskylten nedan. Tänk att bo i Normlösa! Har de inga skrupler där?

Efter en lite trist pizza i ett regnigt Vadstena åkte vi för att titta på en gammal domarring. Där fanns det här lustiga barrträdet. Någon som vet vad det är? Lärk?

Här fanns också gullvivor - här lite underifrån ...



Och här är den stiliga domarringen med ett vackert träd i mitten!

Här är maken med en domarringsten och en gloende kalv...

... och här är kalvens mamma. Tur man inte har ko-skräck ...

Torsdag - Linköping nästa!

Svarta Grimner - kanske inte riktigt för oss

Söt skimmel - men inte alls rätt för oss

Sött litet sto - alldeles för litet ...

Enligt Eniro skulle det ta 2 timmar och 58 minuter. Från oss till Linköping. Hade vi kollat avståndet skulle vi anat oråd från början. För 32 mil på tre timmar ger en rätt hög genomsnittshastighet ... Vi tog 3,5 timmar på oss. Och stod på rejält! Blott 15 min fika på en Statoil. Kom 10 minuter innan 11.00, då saluhästvisningen skulle börja. Perfekt timing!

Det blåste kallt medan ca 14 fina pållar visades upp. 3-4 var kanske aktuella för oss. Vi flydde den arktiska vinden för en lunch i Linköping, och snabb vända upp på hotellrummet innan vi åkte mot Skärblacka för att provrida en annan häst. Insåg att vi glömt kolla hur stor hon var - för hon var för liten för maken... Och jag fick inte riktigt kläm på henne heller. Men näpen var hon!

Jag råkade lura maken på hemvägen så vi nästan var framme i Mjölby innan jag insåg att vi missat Linköping. Förvirrande stad. Käkade Kinamat och avrundade med en goe-kaffe på ett fik.