Solig oktober

 När alpackorna samlar ihop sig och stirrar åt samma håll, vet man att där är något oknytt. T ex en katt. Eller två rådjur (nere t v). Älgkon med kalv var lättare att se.

 Solbadande pållar.

 Mökkvi!

 Maken och Mökkvi på en väldigt stillsam skrittur i hagen.

 Capac!

 Tupaq undersöker den där filuren i hagen.

 Capac ansar granen...

 Vilopaus.

Nå't som kryper i vasken? Nej, det var visst en rödbeta!

Jag tog in Saga i hagen när jag hörde några hundar skälla. Och när jag vände mig om såg jag en älgko med kalv på allmänningen mellan oss och närmsta Isis-grannen. De sprang till vår väg, hoppade vigt över stängslen och sedan vidare längs vår tomtgräns. Som vanligt såg de ut att flyta fram viktlöst, trots att de är så stora. Snart kom en granne med dotter som rastade familjens Jack Russell-terriers, de senare tyckte att de där älgarna skulle vara kul att jaga! De var synnerligen missnöjda med att vara kopplade.

Grannen och dottern kom in på vår gård och vi snackade lite om de stiliga älgarna, när Isis-grannen kom ridande på sin häst, åt samma håll älgarna försvunnit. Jag viftade och ropade för att varna, men fick senare veta att hon bara trodde jag vinkade. Man vet aldrig hur en häst reagerar på älgar. Så hon red bara vidare, men det gick bra ändå.

Visade sig att Jack Russell.grannarnas ponny också haft hög feber och svullna ben, precis som Mökkvi. Men ponnyn fick snabbt penicillin och var redan på bättringsvägen. Konstig sjuka detta, som bara drabbar en häst i varje stall! Men det är ju tur det. Lyckligtvis har alla hittills tagit sig ur utan men och komplikationer.

Med sjuka hästar i häradet och våra bara feberfria sedan 2 veckor, hade vi rena kläder på när vi skulle på Clinic på ridskolan i fredags. För att inte dö av hunger möttes vi vid busscentralen i Kungälv dit maken tagit bussen, och åt rejält på buffén – barbeque style – på Thai-restaurangen där. Väldigt gott! Sedan åkte vi till ridskolan, träffade lite bekanta, t ex vår Isis-granne, och tittade på när Stian Pedersen berättade om hur han red två väldigt olika hästar för att få fram en bra tölt. Intressant!

I lördags blev det en tur till Trollhättan igen – denna gång för att hämta Camelia – kraftfoder till alpackorna. De äter mycket, djuren.

Idag kl 13 började grannarna droppa in här på gården – vi skulle ha arbetsdag i vägföreningen. Men det blev inte så slitsamt – det blev mest en trevlig promenad i den varma solen medan vi gemensamt gick längs vägen och tittade på vägtrummor, igenvuxna kurvor etc för att se vad för jobb som behövdes göras på vägen. Och jag är ju sekreterare, så jag fick anteckna! Vi avrundade med en fika på vår stallplan. På det hela en trevlig upplevelse.