Tre missar, matte och husse i samma soffa. Varför har vi så stort hus för egentligen?
Tre missar.
Mökkvi och Saga i välförtjänt frodig hage.
Idag levererades kakorna vi beställt av ett grannbarn som samlade pengar till sin idrottsklubb. Man får ju ställa upp för de unga idrottarna....
En fasligt blåsig dag är det gott med en värmande brasa.
Turligt nog var det ju omställning till vintertid idag – man fick en timma mer – så jag kände mig relativt pigg när klockan ringde kl 7.30 (för det var ju fortfarande 8.30 för min hjärna). Efter frukost lastade vi hästarna i släpet och körde iväg till vår hästträning 10 minuter härifrån. Kort bit, men med en elak brant grusbacke med dålig sikt där man INTE vill ha möte, så det är alltid med hjärtat i halsgropen vi kör upp för den. Maken kör och min fina gamla Volvo 940 gör sitt jobb! Lågtrycksturbo!
Jag har fortfarande "tvångstankar" att Saga ska börja sparka i transporten som hon gjorde ett tag, eller att hon ska skutta med mig på träningen så att jag åker av och slår mig. Och idag blåste det rejält också! Men även om hon fick övertalas in i transporten stod hon lugnt under färden och skötte sig under träningen, även om hon var lite seg. Jag fick bra tips av tränaren som jag hoppas jag kommer ihåg att använda mig av...
Både hästarna och vi är ju lite otränade så vi var alla trötta och svettiga efter passet. En del av blötan berodde förstås på skuren som kom under ridpasset, men när vi skrittade av hästarna, då sken solen!
Efter lunch skötte vi djuren och sedan blev det tokslappande för min del.
Maken var redig och gick ned i husgrunden för att kolla hur den ser ut nu. Det har ju regnat mycket och det var länge sedan vi kollade den. Men där luktade bra och torrt, och han såg inget mögel eller annat oroväckande. Skönt att veta!
Innan läggdags trotsade vi vindarna därute, och tog in hästarna, så de får stå torrt om natten. Vi vill inte ha problem med hålväggar igen...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar