Slappa pållar.
Och inne i stallet hittade jag en alldeles ny alpacka!
Imilla blev särskilt intresserad av den lille.
Så han blev lite buffad på.
Efterlängtad syn.
New kid in town.
Kolan och hennes son.
Lilleman kutar gärna iväg på små utflykter på egen hand så Kolan har fullt sjå att hålla koll.
Precis när jag skulle till jobbet tittade jag till alpackorna – turligt nog - för jag såg genast att Kolan var på väg att föda. Så det blev till att stanna hemma och hålla koll. Snart kom där ut en väldigt sprattlig och frustande liten kille. När han rest sig var han lite disträ och inte så fokuserad på att söka di, och mamma Kolan verkade inte vilja låta honom dia. Så jag ringde veterinären. Kolan fick en oxytocinspruta och medan jag höll en synnerligen upprörd Kola, försökte veterinären att mjölka henne. Och fick faktiskt ut en del mjölk! Jag matade småttingen med maten var 20e minut och höll koll.
På eftermiddagen kom T som har sina hästar hos oss. Jag bad henne om hjälp att hålla Kolan medan jag själv skulle försöka mjölka henne. Så vi beredde oss för en jobbig dust medan vi gick till Kolans fålla. Men då såg vi till vår glädje att lillpojken diade med ljudliga smackanden, och strax tittade han upp med en ståtlig mjölkmustasch! Kanske att Kolan hade haft lite mjölkstockning – men nu var allt som det skulle! Så jag kunde vara lugn, och SMSa det lugnande beskedet till maken i Belgrad att allt verkade vara bra nu!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar