Kakan – det är INTE lätt att få en bild på henne med öronen framåt!
Kachita kliar sig. Kolan idisslar.
Matdags!
Det finns något som kallas ko-bingo, där man ritar in rutor i en kohage, och så spelar man på i vilken ruta en ko först lägger en hög. Med alpackor går inte det, eftersom alla går på samma toalett.
Idag kändes det ändå som lite alpackabingo, för vi skulle samla träckprover från de tre magraste, för att skicka på specialanalys och bli helt säkra på att de inte lider av parasiter, främst leverflundra, eftersom den första teorin var att det var leverflundra som Miski dött av. Leverflundra är en otäck parasit som är svår att upptäcka – vanligen först när djuret redan är dött... Obduktionen antydde dock att det inte var så, men vi ville vara på den säkra sidan.
Idag kändes det ändå som lite alpackabingo, för vi skulle samla träckprover från de tre magraste, för att skicka på specialanalys och bli helt säkra på att de inte lider av parasiter, främst leverflundra, eftersom den första teorin var att det var leverflundra som Miski dött av. Leverflundra är en otäck parasit som är svår att upptäcka – vanligen först när djuret redan är dött... Obduktionen antydde dock att det inte var så, men vi ville vara på den säkra sidan.
Så då behövde vi ett prov var, från tre djur... Maken mockade toaletten, och så satte vi oss att vänta. Den spännande frågan – vem skulle gå först! Bingo! Det dröjde inte länge förrän både Parucha och Kachita levererade. Och Sawila – men hon producerade för lite! Så det var bara att vänta igen. Lääänge. Först väntade vi tillsammans, maken och jag. Solen sken och det var trevligt, men tiden gick och vi behövde ju motionera pållar... Så vi beslöt att maken fick gå och rida, så satt jag kvar. Det dröjde bara 10 minuter, så levererade även Sawila! Bingo!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar