Fuktig måndag med foderbordsfix

Hetta hjälper till med gräsklippningen! Egentligen behöver jag nog inte stänga grinden mot vägen. Hetta blir kvar ungefär där man ställer henne... Och mumsar gräs!

Miski och matte.

Vaknade inatt av konstiga gälla ljud ute från hemmanet. Eftersom jag var orolig att det var något rovdjur som hotade alpackorna, gick jag ut i natten och kollade. Alpackorna låg lugnt i sin ligghall och blev mest skrämda av ljuskäglan från min ficklampa! Men jag hittade inget underligt. Kan ju ha varit en fågel. Eller så är det nå't oknytt därute...

Nu är det min sista semestervecka. Och jag har hamnat i harmoni. Fast längtar inte riktigt tillbaka till jobbet. Själva arbetsuppgifterna är ju kul. Och jag gillar mina arbetskamrater. Jag är bara så less på tokstressen och dålig planering. Som ingen verkar orka göra något åt.

Men det kommer att ske lite nytt i höst. Kanske kan det bli bättre ändå till slut. För nu har vi fler och mindre kunder, och det kräver ju faktiskt bättre planering än några få stora. Så kanske tvingas det fram lite ordning och reda ändå!

Gick ut efter att ha fått veta var alla teleledningar i området är nedgrävda. Jag är ju sekreterare i vägföreningen nu, och vi behöver dika ut längs vägarna. Men då vill vi ju inte råka gräva av någon ledning... Så det var en man här idag som satt ut markeringar och givit mig lite kartor. Ska nog inspektera hans jobb i morgon på någon häst/alpackapromenad.

Så gick jag ut för att hämta Hetta så hon skulle kunna äta upp sig i trädgården. Hon har svårt att hålla hullet, och gräsmattan behöver klippas, så det är ju en bra ordning. Just som jag hämtat henne stod grannens dotter T med kille där och tackade för servicen! Vi snackade lite och de såg om Eyglòs mule, som läker bra.

Med maken på jobbet och min sista semestervecka, är det ju nu dags att jag gör lite nytta, så idag har jag svängt ihop ett nytt foderbord till alpackorna. De blir ju fler och fler, så vårt gamla räcker inte till när småfölen börjar äta hö ordentligt. Helt gjort på restvirke från ligghallen! Och så råkade det finnas lagoma bitar färdigsågade! Endast tre brädor och en läkt behövde sågas – sedan var det bara att gå loss med skruvdragaren, och vips! Var det klart. Fast det känns i kroppen att man stått och jobbat i konstiga ställningar. Blev tokhungrig. Men lite besatt ... så blev det ju klart också!

Hann se om djuren innan det riktiga ovädret kom med regn och blåst.