Social söndag och matematisk måndag

Bus och ...

... spring!

Parucha spottar medan dimman kommer in.

Alpacas in the mist.

Det hällregnade, så planerna att rida ut mitt på dagen skrinlades genast! Lite efter 16.00 kom K & K, mor och dotter, som jag & Kaneli-kompisen var medryttare hos för 6-8 år sedan. Vi ses då och då, men allt för sällan. Men dottern hade sett mina alpackabilder på nätet, så hon ville gärna komma och se dem. Så där stod vi i det nu mera mer duggande regnet och tittade på alpackor och på våra hästar. Men det var ganska varmt, så vi blev stående där ett bra tag. Så gick vi in och fikade länge och snackade förstås mycket häst!

Strax innan de åkte hem såg jag närmsta grannen G komma uppför uppfarten med en väninna. Hon fick syn på mig innanför fönstret och gestikulerade en fråga om ifall de fick gå och titta på alpackorna. Och det fick de ju!

När vårt besök hade åkt var de fortfarande kvar, och vi pratade en god stund. Under tiden bröt solen fram, så vi kunde rida en N-runda. Det är så vackert när solen kommer fram efter regn och glittrar i alla droppar. När solen gick ner kom istället dimman krypande. Den var riktigt tät när jag gick och la mig flera timmar senare.

Ledig måndag – och jag satt nästan hela dagen och redde ut bokföringen för mitt alpackaföretag. Lite joxigt när vi började utan att ha ett specifikt konto för det... Men nu tror jag att jag har koll på alla verifikationer etc.

När jag väl gick ut, var pållarna i fel hage... De hade lyckats få ner tråden på vår tillfälliga hage och tyckte det var en utmärkt idé att gå över och äta där i det frodiga gräset istället för i sin avbetade hage. De är liksom inte riktigt med på det här betesbegränsningskonceptet som vi kör för att de inte ska bli feta...

Nu är hagen mera permanent arrangerad, så nu ska inte tråden kunna falla ner.